Uppsala är vackert

Nu känns det till sist som att jag verkligen och grundligen har flyttat ifrån V. I går gjorde jag klart den sista flyttstädningen och i dag tog jag med min micro därifrån och trodde att jag faktiskt hade flyttat allt. Nyss kom jag på att några av mina gosedjur fortfarande bor kvar uppe på garderoben i sovrummet och att jag alrig gav ugnen en omgång svinto som jag sa att jag skulle. Nåja, det känns i alla fall som om jag helt och hållet flyttat ut.

I natt sov jag hos J och vi hade massor med sex. Det var fantastiskt bra. (Undrar om jag borde censurera mig själv med hänsyn till att V förmodligen läser det här? Men nej, det tänker jag inte göra. V, du läser på egen risk, som alltid.) J var sjuk, så jag tog med mig honung, apelsinjuice, choklad och tecknade filmer för att pyssla om. (Filmer hyrda för pengar, inte piratade. Lyxigt värre!) I dag har jag känt mig fånig för att jag velat skicka en massa sms, men inte haft något ens tillnärmelsevis vettigt att skriva om. Tack och lov vågade jag skriva just det till J, som hade tänkt likadant. Så nu ska vi försöka vara mindre rädda för att vara påflugna.

Intressant nog så blir jag mer noga med interpunktioner och att använda ett ordentligt skrivspråk eftersom jag tänker mig att jag kanske vågar visa den här bloggen för J, som är utbildad bibliotekarie, någon dag. Jag har uppenbarligen en del prestationsångest kvar att lära mig hantera.

V är glad för att jag tycker om J, men är rädd för att bli ersatt som den viktigaste människan i mitt liv. Jag förstår honom, men jag tror inte att jag fungerar så. Snarare så tror jag att V har ramlat ner en bit på skalan med viktighet, vilket förstås påverkar hur jag interagerar med honom, helt oavsett hur alla andra personer är fördelade på samma skala.

Det var länge sedan uppsala var så vackert och luktade så gott som när jag gick hem i kväll.

Jag är grundligt lycklig.

New age och polys

Det verkar som om oproportionerligt många av de personer som identifierar sig som polyamorösa också identifierar sig som tillhörande en livsåskådning/religion/världsbild/andlighet som jag skulle beskriva som "New Age". Det verkar som om fler personer än jag gjort denna iakttagelse. Jag är lite nyfiken på om det finns ett orsakssammanhang som hör till denna förmodade statiska anomali, och i så fall åt vilket håll orsak-verkan-relationen går. Om jag någonsin skriver en C-uppsats i religionsvetenskap kanske...

Tiden går

Det har varit stilla här på min blog det senaste halvåret. I mitt relationsliv har en hel del omvälvande saker hänt. Jag har efter mycket vånda bestämt mig för att flytta ifrån V. Jag skäms lite för att jag behövde betee mig som en komplett idiot och ett arschle på vägen dit. Det kommer innebära åtminstone en grundlig omstrukturering och omdefiniering av vår relation. Förhoppningsvis kan vi bevara de bitar av varandra som vi verkligen gillar (vänster fot kanske?) och gallra bort de trasiga och jobbiga delarna. I en ideal, queermedveten, etikettsfientlig relation som vår borde ju det vara ganska lätt. *himlar med ögonen* Vi hoppas kunna fortsätta med trevliga saker som rollspelskvällar, pyssel tillsammans, gå på bio och kanske sova ihop då och då. I värsta fall kanske vi inte står ut alls med varandras sällskap. Som nästa steg i den här processen har V hjälpt mig flyttpacka under dagen och jag planerar att flytta in hos en vän redan på söndag.

Ett enormt tack till alla mina fantastiska vänner som har hjälpt, lotsat och stöttat mig genom det här. Ni är bäst!

Och ett tack till V, både för de senaste fyra-fem vansinniga åren och för att du inte ber mig dra åt helvete och byter ut låset till din lägenhet.

De goda nyheterna är förstås att jag får mer tid och ork för mig själv, och för att träffa andra människor som jag tycker om men har träffat ganska sparsamt eftersom jag visste att det skulle åsamka V en del obehag. E3 har sagt att jag är lika attraktiv oavsett om jag har några andra förhållanden eller inte och jag hoppas att t.ex. J känner på samma sätt och inte är rädd för att hamna i något för seriöst eller bli utnyttjad för kompensationssex, bara för att jag förlorat min primärpartner. Folk kan ha så många konstiga nojjor, och vad vet jag, det kanske är just något sådant som jag vill ha. I så fall hoppas jag att jag är klarsynt nog för att inse det och kommunicera det till berörda personer.

Kanske skulle jag helt enkelt ge upp mina initialer och skriva ut folks hela namn i bloggen? Jag är lite osäker på om det är artigt. Men om jag ber folk om lov först borde det vara OK. En nackdelen då är att jag måste berätta för dem att den här bloggen finns, och just nu så är det så väldigt få som vet om den, så den har nästan lite status av "hemlig dagbok". Jag skulle nog bli mer självgranskande om jag visste att fler personer läste den. Å andra sidan vill jag ju så småningom att många personer ska läsa den, så allt bör väl skrivas för att vara så allmänvänligt som möjligt. Nå, jag ska fundera lite mer på saken. Två andra konsekvenser är dels de potentiella barnens integritet. De kan bli lätt identifierbara, och kan verkligen inte ge sitt samtycke. Dels är det queer-kul att inte ha kön på personerna jag berättar om, jag inbillar mig att det hjälper dig käre läsare att hålla omedvetna förutfattade meningar borta. Bortsett då från att mer eller mindre alla som läser den här bloggen idag känner alla inblandade personer.